| Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri |
|
| 2006-04-01 | |
 Halim, andragenerationsinvandrare med rötter i Palestina, börjar sista
året på högstadiet - ett år som färgas av hans allt mer tilltagande
förvirring. Han bor tillsammans med sin pappa efter moderns bortgång.
Pappan har en affär där han säljer varor av alla slag. Ständigt
närvarande är även pappans vän Nourdine, arbetslös skådespelare. Halim bestämmer sig för att bli Sveriges mäktigaste revolutionsblatte - en sorts filosof som tänker stora mäktiga tankar - en tankesultan. Det ska leda till att han får de snyggaste tjejerna - eller gussarna, som det heter på förortssvenska. För att riktigt understryka sitt nya jag investerar han i en fez som han hittar på en loppmarknad. "Idag har jag filosoferat fram en teori om svennarna och svartskallarna på skolan: Man kan säga att det finns tre sorters svennar : Först det är lyxsvennarna som spelar maffia fast på svennevis. Dom har märken som är dyra fast ändå dom har små loggor och syns mindre än dyra blattemärken. [...] Ändå lyxsvennarna är ganska få för nästan alla i skolan hör till lodisgänget som går klädda i tattartrasor med söndriga skinnjackor och jeansen maxat håliga. [...] Om man vill bli en av dom man måste säga ryssar gör bästa poesin och lyssna på Bob Hund istället för Snoop Dpggy Dog. Plus man måste vara redo att som David, Stefan och Karro säga med stolthet att man har köpt kläderna på UFF. [...] Samtidigt jag börjar misstänka lodisgänget också spelar falska för alltid dom har en massa fikaflous och ingen av deras föräldrar sitter i spärr eller jobbar städare." Hur ser världen ut för en ung kille med invandrarbakgrund? Hur ser man på svenskarna och andra nationaliteter om man är en ung invandrarkille? Och hur ser man på sig själv? Ett öga rött avslöjar en ung människas inre tankar, samma tankar som brukar prägla utvecklingsromanen, fast den här gången ur ett dagsfärskt och angeläget perspektiv. Samtidigt bevaras en lättsam stämning i berättelsen genom att det förekommer en del dråpliga situationer och intressanta språkliga uttryck i boken. Ett öga rött har även ett samhälsskritiskt inslag, men kritiken framförs med ironi och humor och blir aldrig svart och tungsint. Halim befinner sig här och nu i livet sina stora planer till trots. Men boken är inte negativ till Sverige och svenskarna och den predikar inte. Halims stora besvikelse i tillvaron är att hans pappa övergett Kampen och endast bryr sig om att sonen ska lära sig svenska. När pappan dessutom börjar träffa Kerstin blir det för mycket för Halim. När skolan ska moderniseras och elevdemokratin förverkligas blir Halim invald i matrådet. Hans bidrag blir att föreslå en internationell matvecka. Halim trivs inte i matrådet, men han träffar kärleken där, eller rättare sagt, han träffar objektet för sina känslor, nämligen Marit, som desvärre inte besvarar Halims känslor. Ömsesigiga känslor handlar det däremot om med Hristo, tyvärr negativa känslor, Hristo är Halims belackare och fiende. Halims gör sitt bästa för att knäcka Hristo genom att ständigt visa att han är den störste tankesultanen. Ett öga rött har jämförts med klassiska Räddaren i nöden av J.D. Salinger. Om Ett öga rött blir en ny klassiker kan endast tiden utvisa, men den ligger bra till. Det är en angelägen bok och säkert kommer vi den närmaste tiden att få se många nya berättelser som kretsar kring huvudpersoner med invandrarursprung. Det är en angelägen roman av två skäl, den vidgar den svenska läsarens perspektiv på förortens varadag och vänder sig samtidigt till läsare som delar Halims vardag. Identifikation är en viktigt dragningskraft i litteraturen och beroende på ens ursprung läser man förmodligen boken helt olika. Oavsett vilket, Ett öga rött är en bok som slagit igenom och blivit mycket populär. Att den dessutom är skriven på invandrarsvenska förstärker intrycket även om det som svensk är svårt att komma in i det. I huvudet omvandlas orden automatiskt till idiomatisk svenska. För en svensk är det en bok som är skriven på en främmande svenska, men för en förortskille i Halims ålder är den skriven på modersmålet. Det handlar om perspektiv - och det kan skilja sig åt. |
